Mina tankar
Svartsvala är en annorlunda kärleksroman om hur fruktansvärt det kan vara att inte minnas. Att inte komme ihåg de mest elementära sakerna i livet. Lucía vaknar upp efter en hjärnblödning och då är allt förändrat. Hennes närminne är helt borta och hon blir instängd i ett mörkt rum som kallas minnesförlust.
En gripande skildring som är laddad med massor av känslor såsom åtrå och skuld. Ibland hade jag lite svårt att hålla fokus då det var onödigt mycket av detaljerade medicinska termer för att förklara vad som styr berättelsens känsloliv.
Även om jag i vissa stycken tyckte att boken var svår att ta till sig, kanske det beror på att den inte tillhör en genre jag brukar läsa, så tycker jag att den är väl värd att läsa. Den kommer att beröra mig en längre tid.
Om boken
"Tornseglaren flyger som till månen tur och retur sju gånger under sitt liv, men jag hann inte se en enda sommargylling, inte älska en enda man, inte föda ett enda barn, tänkte jag när jag dog, mattan luktade som gammalt luktar, jag hade nyss fyllt tjugosex, varför hade jag inte tvättat mattan?"
När Lucía vaknar upp efter en hjärnblödning är allt förändrat. Hon har inget närminne, hon måste lära sig allt på nytt, och enligt läkaren kan olyckan slå till när som helst igen. Hon träffar en man och får ett barn, trots läkarens varning, men att klara vardagen är svårt. Allt måste ske nu, innan det är för sent. Men vad betyder nuet när man inte har något minne, hur är man en människa när man inte har något förflutet?
Titel:Svartsvala
Författare:Josefin Roos
Förlag: Albertbonniers
