Tredje boken om Washington Poe, och han har gjort det igen. Craven är en fena på det här med att bygga upp spänningen samtidigt som karaktärerna får ta plats och fortsätta vara helt underbara. Jag säger bara, buttre och lite udda Washington Poe tillsammans med sin vapendragare, den lysande men socialt taffliga Tilly Bradshaw. Kan det bli annat än sjukt bra?
Som jag tidigare sagt och jag fortsätter att tjata om det, så är den här serien en ren njutning. Allt från språket och humorn till miljöbeskrivningarna.
Som i de två tidigare böckerna, Brännaren & Svart sommar så blir det sträckläsning av denna fängslande bok och lite klyschigt, denna bladvändare. En riktig nagelbitande med precis exakt rätt mängd humor för att få balans i allt det otäcka.
Det är jul och en seriemördare lämnar kroppsdelar till beskådan över hela grevskapet Cumbria i nordvästra England. Ett obegripligt meddelande lämnas kvar på varje scen: #SSU6.
Washington Poe och Till Bradshaw kallas in för att utreda och konfronteras med ett fall som inte tycks gå ihop. Varför hade vissa av offren bedövats, medan andra tvingats dö i fruktansvärda våndor? Varför förnekar deras enda misstänkte sådant som bevisligen är sant, samtidigt som han bekänner saker de inte känt till? Och varför tog samtliga offer ledigt från sina jobb samma två veckor för tre år sedan?
När en vanärad FBI agent hör av sig tar fallet en ännu mörkare vändning. Hon tror nämligen inte att Poe och Tilly alls har med en seriemördare att göra. Hon tror att de står inför något ännu farligare: en man som kallar sig Regissören.
Författare: M W Craven