Marocko, 1928. Marie-Madeleine Méric är inte en kvinna som står tyst vid sin makes sida, utan bryter gärna mot normerna. När hon dras in i underrättelsearbete för sin make och den franska regeringen upptäcker hon vem hon egentligen är: en äventyrare.
Paris, 1936. Europa står på randen till krig. Marie-Madeleines äktenskap har kraschat och hon lever i Paris. Men ett oväntat möte med en spion förändrar allt. Han rekryterar henne till motståndsrörelsen, och under falsk identitet lever hon snart ett farligt dubbelliv.
Mot alla odds stiger hon fram som ledare för nätverket Alliance. Fångenskap och död är ett ständigt hot, men Marie-Madeleine lyckas utföra spionbragder som bidrar till att vända kriget. Och den största risken av alla? Att tillåta sig att bli förälskad.
Jag har verkligen tyckt om det jag tidigare läst av den här författaren, så därför känns det lite extra tråkigt att Motståndets dotter inte riktigt föll mig i smaken.
Jag försökte hitta in i berättelsen, men trots en fascinerande huvudperson och en handling fylld av spioneri, motståndsrörelse, krig och kärlek fick jag aldrig riktigt den där känslan av att bli helt uppslukad.
För det finns mycket här som jag tycker om. Marie-Madeleine Méric är en spännande och modig kvinna, och hennes väg från Marocko till Paris och vidare in i motståndsrörelsen är både händelserik och fascinerande. Tidsperioden, miljöerna och hennes dubbelliv som spion ger berättelsen många intressanta delar.
Men för mig klickade det ändå inte hela vägen. Ibland är det helt enkelt så – en bok kan innehålla mycket av det man brukar uppskatta, men ändå inte riktigt fånga en.
Det betyder förstås inte att det är en dålig bok, bara att den inte blev rätt för mig den här gången. ❤️
Kanske är Motståndets dotter däremot precis den berättelse du kommer att fastna för. Så mitt råd är som alltid: läs eller lyssna själv och bilda dig en egen uppfattning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar