En god far - Jenny Elfving

 

"Han påminner sig om att det inte är för faderns skull han gör detta. Det är för Hannas. Han måste ställa allt till rätta, bli en riktig man, en god far. Om han gör det kommer hon att överleva."

Med En god far återvänder Jenny Elfving till samma laddade och gripande berättarvärld som i Revor av ljus. 

  I denna fristående uppföljare får vi möta Wilhelm, som år 1936 lägger in sig på Gådeå mentalsjukhus i Härnösand – ett försök att bli fri från de demoner som plågar honom, för sin dotters skull.

   Drygt femtio år senare befinner sig Mia i samma byggnad, nu ett nedlagt sjukhus med rivningskontrakt. Hon plågas av suddiga minnen av en syster – och en gnagande känsla av att hennes föräldrar inte berättat hela sanningen.

Jenny Elfving lyckas, ännu en gång, väva samman två olika tidsperioder på ett skickligt och känslostarkt sätt. Kontrasten mellan dåtidens brutala behandlingsmetoder och nutidens existentiella frågor skapar ett ständigt närvarande vemod – men också en stark drivkraft i läsningen.

Berättelsen rör sig i skuggor – både bokstavliga och känslomässiga. Mentalsjukhusmiljön på 1930-talet är smärtsam att vistas i, men samtidigt så fascinerande beskriven att det är svårt att inte fortsätta läsa. 

  Elfvings språk är djupt och berörande och hon fångar både det historiska och det personliga med stor lyhördhet.

  Något jag särskilt uppskattar är att följa både Wilhelm och Mia – vars öden på subtila vis flätas samman – gör berättelsen både tätare och mer komplex. 

  Redan tidigt anar man kopplingen mellan dem, men hur det hela hänger ihop får läsaren att stanna kvar i ett behagligt grepp.

  Det här är en bok som grep tag i mig direkt och släppte inte taget förrän sista sidan var läst.

Jag hoppas innerligt att fler böcker är på gång, för jag vill stanna kvar i Elfvings värld länge. 

Titel: En god far

Författare: Jenny Elfving 

Ljudbok: Katarina Ewwelöf

Förlag: Historiska media