Sidor

tisdag 12 maj 2026

Påfågelmannen - Erik Axl Sund


Handling
Förbered dig på en mörk, psykologisk berättelse som inte liknar något annat - succéduon Erik Axl Sund är tillbaka med en ny skicklig serie i tre akter, där spänningen tätnar för varje del.

När anrika Villa Caledonia i Djursholm brinner ner till grunden görs ett makabert fynd. I ett låst rum hittas en död kvinna, som antas vara den excentriska ägarinnan Miriam de Brenner.

Kommissarie Claes Ståhl och hans kollegor kallas dit och i den sotiga källaren väntar fler märkliga upptäckter: en enorm samling antika dockor, en brännugn för keramik och gamla benrester.

Medan polisen försöker förstå vem Miriam egentligen var, kämpar den försupne skådespelaren Mauritz Möller för att hålla sig flytande i Stockholm. Han anar inte att han snart ska dras in i ett spel som är långt större och farligare än någon kan föreställa sig.

Påfågelmannen är den första delen i Maras barn, en berättelse om hur överflöd, trauma och kärlekslöshet kan påverka en familj i generationer och skapa människor som är farliga för alla, även sig själva.


Mina tankar
Påfågelmannen av Erik Axl Sund är en mörk och psykologisk start på serien Maras barn. Boken sticker verkligen ut med sin obehagliga stämning och de många märkliga detaljerna, som den nedbrunna villan, docksamlingen och de mystiska fynden i källaren.

En mörk och komplex berättelse som både berör och skaver, och som passar den som uppskattar psykologiska thrillers med djup.
Jag hade nog ganska höga förväntningar, och tyvärr nådde den inte hela vägen för mig – men den är ändå klart läsvärd. Det som drog ner helhetsintrycket mest var slutet. Jag gillar inte när det känns för öppet, som att man nästan tvingas läsa vidare för att få svar.

Samtidigt väcker berättelsen tillräckligt mycket nyfikenhet för att man ändå vill veta vad som egentligen hände. Jag är bara inte helt säker på om jag kommer fortsätta med nästa del.


Titel: Påfågelmannen
Författare:  Erik Axl Sund
Ljudbok: Fredde Granberg
Förlag: Harper Collins

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar